50 kronor fick jag tillbaka.
25:- för felslag och 25:- för "att jag hjälpt butiken att ställa tillrätta deras fel".
50:-/v i ett år blir 2600:-.
På 10 år snackar vi 26 000:-
I'm a looser.
Men idag runt Mjölby var det läskigt 1 timme. Snön vräkte ner, runt 0-gradigt och saltmaskinerna hade fullt upp.
Äktamannen kröp i 60 km.
Och allahopa i bilen var glada o nöjda att jag sov den timmen.
Jag har så lätt att överdriva väglag, och orera katastrofer.
Hur som, nu är vi hemma. Som alltid när Mannen kör.
Jag har klarat det mesta.
Men det är en sak som gör så in i helvete förtvivlat ont.
Att radera dessa familjemedlemmarnas mobilnummer i min mobil.
Jag har ångrat mig 100 gånger när jag försökt.
Det hugger i magen när rutan kommer upp, "Radera kontakt?"
Igår stålsatte jag mig, och fick det gjort. Två kontakter.
Och nu känns det bra. Men jag vill aldrig mer behöva göra det igen.
En sån där som alla vi tjejer flockades runt, fast inte jag. Han är bara en tvärhand hög nämligen. Och var så självupptagen att han pratade med sig själv framför spegeln. No sympatisk.
Han spelade på högsta nivå här i Sverige, åkte sen till Kina och fortsatte sparka boll. Ingen Zlatan direkt.
Vi är "vänner" på Facebook, och ser nu att han och sambon ska sälja huset. Han beklagar sig så där larvigt, " åh tänk om vi ångrar oss, vi trivs ju så bra"
Tror inte han behöver oroa sig.
Rycker han inte ner jättetavlan på sin lagtröja som hänger i vardagsrummet, blir det aldrig sålt.
Hujedamig, jag är så glad att min man nöjer sig med MINNEN från sin elitkarriär. Han vet inte ens var i huset kartongen med alla tidningsurklipp och prispokaler står.
Dom är inte kloka utanför civilisationen. Eller annorlunda iallafall.
På min lokala snordyra ICA har de vakuumförpackad oxfilé från Tyskland för 299:-/kg, veckans klipp.
Jag hittar inte nån oxfilé överhuvudtaget där i byICAn, så jag frågar:
- Du har möjligtvis inte vakuumförpackad oxfilé nånstans?
- Klart jag har.
- Jaha, vad tar du för den då?
Han funderar en stund, sen säger han:
- 366:- kilot
Jag tänker att det är ett underligt "hitta-på-pris", det borde sluta på 9. Typ 369:-
- Oj, det va lite mycket.
- Ja fast du kan få den för 348:- kilot. Jag har en (EN?) annan kund som brukar få för det priset.
- Ja fast nu får du ju sälja en extra oxfilé, du dubblar din försäljning. Så jag bjuder dig 329:- kilot.
- Ja det har du rätt i. Vi säger väl 329 då, jag hämtar den.
Å då slår det mig att jag utgått från att jag förhandlat om en oxe från Tyskland. Den han har kanske kommer från Uruguay. Eller Indien.
Lätt orolig frågar jag honom när han kommer farande med filén, och han tittar förvånat upp och säger:
- Från Sverige så klart, jag har bara svenskt kött.
Uj va jag ska köpa allt kött där o resten av mitt liv.
Han som SAOL använder som referens för det mesta.
Men när man messar med morsan är språket inte det viktigaste:
"Va fan hur hittar jag den jävla skiten då fan att behöva hålla på med sån här jävla skit"
Gullunge.
"Jag blev provocerad. Och jag tar aldrig i mer än nöden kräver."
Fast Ludde gjorde ju en bakåtvolt och fick ont??
"Exakt."
Dags och vika tvätt igen.
Han är bland de 10 rikaste i Sverige. Äger Balticgruppen, ett fastighetsimperium i Västerbotten.
Häromdagen slängde Balticgruppen in 10 millar i Björklöven. Och så donerade han personligen 10. Förutom de 5 han donerade i maj.
25 miljoner till ett hockeylag.
20 miljoner till sommarjobb för ungdomar.
100 miljoner till Umeå universitet.
Kommunen kommer se till att han blir äldst i världen.
Infångades igår, torkades i torkskåpet. Förpackades idag, levereras ikväll.
Till en jag vet kommer bli uppriktigt skitglad.
Fullständigt vänt upp och ner på hela huset.
Exakt hur desperat är jag, när jag ringer Mannen och frågar om han sett den?
Han vet inte ens att jag har en sån. För jag har ju så förbenat många västar säger han.
Har ja ju inte.
Jag är så hjärtinnerligt glad att den vänstra är min.
För den högra består av åtta väldigt tomma plastförpackningar.
Jag har sagt det förut, så länge emballaget finns kvar utgår jag från att jag inte behöver köpa nytt.
Det är så varmt i skogar och lador, så när älgarna flås kommer flugorna och mumsar på köttet. Har inte hänt i mannaminne.
Men sluta gnäll.
Tänk på mig. Som har en invasion av getingar i tvättstugan just nu. Har jag aldrig varit med om i mannaminne.
Vem har det värst?
Det var 2 till som gjorde det. Mannen på bilden, apatrevlig, vänder på varenda sten just nu i jakten på att bli STCCmästare i Skandinavien i år. I helgen avgörs det.
Om nån trodde att man ba sätter sig bakom ratten och gasar så är det fel.
Herregud vad de tränar vid sidan av banan eller i simulatorratten i garaget.
Och det är som hans fru säger. Sen en vecka tillbaka är han helt väck i kolan inför finalen. Inte ett vettigt ord kommer ur munnen. Godda yxskaft 24-7.
Sånt är bra att känna till när han idag frågade mig 2 gånger hur jag mådde och vad jag gjorde där och att han själv skulle träna lite. Annars hade jag lätt misstänkt att han drabbats av en stroke.
Den andra mannen som var där idag är sportchef i en hockeyklubb i grannskapet.
Om jag inte kände honom, och visste att han är både skittrevlig och snäll, så skulle jag dra därifrån, Marilyn Manson när han va som mest pundig, ungefär.
Men jäklars vilken body han har. Tusentals muskler klasvis, överallt.
Problemet är bara att varje gång jag ser honom där, sitter han rakt upp o ner på en stor pilatesboll och gör inte ett skit.
Så ja fråga honom idag, om jag kunde få låna hans jävla boll och sitta på.
Han förklarade att vi ses bara när han vilar. Och log med alla muskler.
Skit också.
Småpratade med en jättego mamma, vars son ofta gästar oss. Hon stönade om att sonen vägrade åka och köpa sig ett par nya skor, de gamla såg förskräckliga ut.
Idag förstod jag vad hon menade.
10 timmar är restiden beräknad till.
Samtidigt åker Äldstasonen också 65 mil söderut, till Köpenhamn. En säljtävling ska firas med jobbet.
1 timme tar det med SASkärran.
Olika falla livets lotter.
In med utemöblerna i garaget.
Hade lite dåligt samvete, ingen av grannarna verkar tycka det är dags med sånt.
För att få in sommaren i garaget, var det tvunget att åka till Hagbytippen med en massa skräp.
På vägen dit släppte mitt dåliga samvete.
Jag är ju jättesen upptäckte jag.
