Oxfiléprutning.

När jag ändå var där ute i svampträsket idag, passade jag på att stödhandla på en ICAbutik in the middle of nowhere.

Dom är inte kloka utanför civilisationen. Eller annorlunda iallafall.

På min lokala snordyra ICA har de vakuumförpackad oxfilé från Tyskland för 299:-/kg, veckans klipp.

Jag hittar inte nån oxfilé överhuvudtaget där i byICAn, så jag frågar:

- Du har möjligtvis inte vakuumförpackad oxfilé nånstans?

- Klart jag har.

- Jaha, vad tar du för den då?

Han funderar en stund, sen säger han:

- 366:- kilot

Jag tänker att det är ett underligt "hitta-på-pris", det borde sluta på 9. Typ 369:-

- Oj, det va lite mycket.

- Ja fast du kan få den för 348:- kilot. Jag har en (EN?) annan kund som brukar få för det priset.

- Ja fast nu får du ju sälja en extra oxfilé, du dubblar din försäljning. Så jag bjuder dig 329:- kilot.

- Ja det har du rätt i. Vi säger väl 329 då, jag hämtar den.

Å då slår det mig att jag utgått från att jag förhandlat om en oxe från Tyskland. Den han har kanske kommer från Uruguay. Eller Indien.

Lätt orolig frågar jag honom när han kommer farande med filén, och han tittar förvånat upp och säger:

- Från Sverige så klart, jag har bara svenskt kött.

Uj va jag ska köpa allt kött där o resten av mitt liv.

Kantarellplock en stund.

När man går där i svampskogen som en fällkniv, för det är svamp överallt, och sätter sig på en sten för att fika, och då måste raka undan svampen för att kaffemuggen ska få plats - fattar ni då hur många svampar det finns i år??

Skillnad på folk o folk.

Fick ett sms från Äldstasonen precis.

Han som SAOL använder som referens för det mesta.

Men när man messar med morsan är språket inte det viktigaste:

"Va fan hur hittar jag den jävla skiten då fan att behöva hålla på med sån här jävla skit"

Gullunge.

Att reda sig själv.

Jag frågade Yngstasonen varför han hamnade i bråk med Ludde i plugget igår.

"Jag blev provocerad. Och jag tar aldrig i mer än nöden kräver."

Fast Ludde gjorde ju en bakåtvolt och fick ont??

"Exakt."

Dags och vika tvätt igen.

Dagens hjälte.

Den här mannen heter Krister Olsson.

Han är bland de 10 rikaste i Sverige. Äger Balticgruppen, ett fastighetsimperium i Västerbotten.

Häromdagen slängde Balticgruppen in 10 millar i Björklöven. Och så donerade han personligen 10. Förutom de 5 han donerade i maj.

25 miljoner till ett hockeylag.
20 miljoner till sommarjobb för ungdomar.
100 miljoner till Umeå universitet.

Kommunen kommer se till att han blir äldst i världen.

Närproducerat.

Men har ni skullasett va huslig jag är.

Infångades igår, torkades i torkskåpet. Förpackades idag, levereras ikväll.

Till en jag vet kommer bli uppriktigt skitglad.

Desperatsamtal.

Jag har i en timmes tid letat efter min kaninväst. Dags att börja värma sig i den igen.

Fullständigt vänt upp och ner på hela huset.

Exakt hur desperat är jag, när jag ringer Mannen och frågar om han sett den?

Han vet inte ens att jag har en sån. För jag har ju så förbenat många västar säger han.

Har ja ju inte.

Tomplast

Mannen och jag har varsin hylla i duschen.

Jag är så hjärtinnerligt glad att den vänstra är min.

För den högra består av åtta väldigt tomma plastförpackningar.

Jag har sagt det förut, så länge emballaget finns kvar utgår jag från att jag inte behöver köpa nytt.

Norrland kontra resten.

Läser att älgjägarna i norr gnäller på vädret.

Det är så varmt i skogar och lador, så när älgarna flås kommer flugorna och mumsar på köttet. Har inte hänt i mannaminne.

Men sluta gnäll.

Tänk på mig. Som har en invasion av getingar i tvättstugan just nu. Har jag aldrig varit med om i mannaminne.

Vem har det värst?

Ja å 2 till på SATS idag!

Jag roade mig med att anstränga min kropp i morse.

Det var 2 till som gjorde det. Mannen på bilden, apatrevlig, vänder på varenda sten just nu i jakten på att bli STCCmästare i Skandinavien i år. I helgen avgörs det.

Om nån trodde att man ba sätter sig bakom ratten och gasar så är det fel.

Herregud vad de tränar vid sidan av banan eller i simulatorratten i garaget.

Och det är som hans fru säger. Sen en vecka tillbaka är han helt väck i kolan inför finalen. Inte ett vettigt ord kommer ur munnen. Godda yxskaft 24-7.

Sånt är bra att känna till när han idag frågade mig 2 gånger hur jag mådde och vad jag gjorde där och att han själv skulle träna lite. Annars hade jag lätt misstänkt att han drabbats av en stroke.

Den andra mannen som var där idag är sportchef i en hockeyklubb i grannskapet.

Om jag inte kände honom, och visste att han är både skittrevlig och snäll, så skulle jag dra därifrån, Marilyn Manson när han va som mest pundig, ungefär.

Men jäklars vilken body han har. Tusentals muskler klasvis, överallt.

Problemet är bara att varje gång jag ser honom där, sitter han rakt upp o ner på en stor pilatesboll och gör inte ett skit.

Så ja fråga honom idag, om jag kunde få låna hans jävla boll och sitta på.

Han förklarade att vi ses bara när han vilar. Och log med alla muskler.

Skit också.

En vanlig lördag

Jag måste bara få det på pränt. Hur vi lever våra helger i vår familj.

Lördag morgon, klockan ringer 06.30. Fram till 07.45 ägnas tiden till dusch, grötfrukost samt hårklippning av Äldstasonen.

Vidare till Mälahöjdens ishall där yngstasonen droppas.

Färden går nu till Arlanda terminal 5 där Äldstasonen droppas.

Tillbaka till Mälarhöjden, med ett kort stopp vid hotell Scandic Väsby där Mellansonen huserar med sitt hockeylag. Ba för ja är så mammasugen, för det var 6 veckor sen jag såg honom. Men jag ser honom inte, så det är bara å köra vidare.

9.20 kollar yngstasonens match, tar med honom hem efter matchen. Nästa match är kl 16.

Stannar vid ICA handlar middag. Hem och gör lunch.

Skjutsar tillbaka yngstasonen till Mälarhöjden, far vidare till Ritorps ishall för att se Mellansonen spela. Blir hemsjutsad av Maken efter 2 perioder för att hinna göra middag till mellanson, hans kompis, mig o maken. De anländer från Ritorp runt 18.30, vi äter och jag får äntligen klämma o krama Mellansonen. Mycket att ta igen efter 6 veckor.


Så går färden till Mälarhöjden med Mellanson och Make för att se yngstasonens match kl 20. Runt 21.30 får så bröderna äntligen träffas och retas, då matchen är slut.


Efter det går bilen till Scandic Väsby där Mellansonen checkar in och drar sig tillbaka med sina Lövenbröder o laddar för morgondagens match.


Nu närmar vi oss dagsslutet. Hem till Täby, kvällsmål till yngstasonen, falukorv och stekta
ägg.


Söndagen såg ungefär likadan ut.


Jag skriver ner detta för att om nån frågar vad jag pysslade med i 10 år, då finns det på pränt.

Och jag vill inte byta med nån i hela världen.

Att underdriva.

Va på yngstasonens föräldramöte igår.

Småpratade med en jättego mamma, vars son ofta gästar oss. Hon stönade om att sonen vägrade åka och köpa sig ett par nya skor, de gamla såg förskräckliga ut.

Idag förstod jag vad hon menade.

65 mil på olika sätt.

Idag sätter sig Mellansonen i en buss, för att färdas 65 mil söderut till Stockholm. En hockeymatch ska spelas.

10 timmar är restiden beräknad till.

Samtidigt åker Äldstasonen också 65 mil söderut, till Köpenhamn. En säljtävling ska firas med jobbet.

1 timme tar det med SASkärran.

Olika falla livets lotter.

Tidig fast sen.

Städade undan sommaren idag.

In med utemöblerna i garaget.

Hade lite dåligt samvete, ingen av grannarna verkar tycka det är dags med sånt.

För att få in sommaren i garaget, var det tvunget att åka till Hagbytippen med en massa skräp.

På vägen dit släppte mitt dåliga samvete.

Jag är ju jättesen upptäckte jag.

Mumsmüsli

Om man är nybörjare på egentillverkad müsli, som jag, då blir det lattjo i käften.

Linfrön lever bland tänderna som ett ständigt, konstant mellanmål, severel hour efter intag.

Om man inte borstar tänderna och använder tandtråd direkt efter intag.

Och visst ser väl linfrön ut som fästingar?

Att få en pil i hjärtat - och le tålmodigt.

Yngstasonen vill very much äga ett NHL12-spel à 598:-

Han anser först att jag ska bidra med hela historien, jojo han går ut hårt.

Han backar till hälften spargris/ hälften skattade lönepengar från oss.

Men jag har bestämt mig. Om man har en spargris som väger drygt 20 kg av mynt och sedlar, så är det dags att han lättar på grisens tryck och betalar rubbet själv.

- Så jävla orättvist, alla 500sedlar jag har, har jag fått av mormor, och alla mynt av farsan, du har aldrig gett mig nå't!

Nämen kära yngstason, lägg ner.

Fel strategi rakt igenom.

En vaken natt.

Mellansonen sov stötvis i natt.

Klockan 01 åskade och blixtrade det så han jagade den i lägenheten.

Klockan 05,30 vare dags igen. En fyrverkerilåda avfyras så det blir akututtryckning igen från sängen.

När han tittar ut är det TVpucksvinnarna som anländer i bussen från Värmland.

Stissig natt...

Åren går.

För ett år sedan, när vi spelade Alfapet in the old way, med yngstasonen la han SVAMP, STUGA, TAR och FAR.

Ikväll har han hittills spelat KÖN, KÅTA och TROSA.

Shit att det händer grejer där innanför skalet nu.

Väldigt mycket bakom kulisserna.

- Men nu är ju gocartdäcket helt fullt med era ingraverade nummer, det finns ju inte plats för fler. Hur ska ni göra nu?

- Sno ett nytt fattaru väl.

Jag går och viker tvätten nu.

Bakom kulisserna.

I yngstasonens hockeylag utser laget efter varje match vem som ska få Däcket. Very Prestigefyllt.

Då får man sitt nummer ingraverat med en tuschpenna och får äran att släpa hem gocartdäcket, samt släpa tillbaka det dagen därpå.

En i min värld lite obegriplig procedur. Men helt naturligt och mycket hedersamt, enligt den hjärntvättade yngstasonen.

Domartankar.

Tillbringar hela helgen i vår hockeyhall, yngstasonen har cup.

Domarna är under all kritik. Åt båda håll. Protester är inlämnade av flera lag.

Vore det inte på sin plats att Stockholms Ishockeyförbund skickade ut domarkonsulenter på ungdomsmatcher?

Som coachade domarna att bli bättre, säkrare, tydligare? Som peppade och uppmuntrade, inspirerade och förklarade?

För domarna har det rätt tufft där ute. Inte konstigt om de lägger av.

Och utan domare ingen match.

Att tacka o ta emot.

Men stackars Tomas.

Han fick ett Power Balance Armband av ett företag i branschen, tippar jag.

Och vågade inte säga att det var 2 storlekar för litet.

Förstår han att stickningarna i handen beror på blodstopp?

Hur lyckas han?!

Nej. Det är inte svarta pisten i Åre.

Det ser man ju klart o tydligt, för den här backen har en fallhöjd som aldrig skådats i alpina sammanhang.

Han som konstruerat det hela fyller 50 år i år.

IKEA och Alfapet.

I mitt äktenskap är det 2 företeelser man ska undvika, se rubrik.

Om man vill undvika en uppslitande skilsmässa alltså.

Nu tackar jag Gud eller snarare Apple för Alfapetspelet Wordfeud.

En dator bestämmer om ett ord finns eller inte. En dator som står ut med makens fruktansvärda utbrott, och stilla väntar på ett nytt, riktigt ord.

Så nu kan han argumentera ihjäl sig att GRODHÅR ska godkännas.

Och jag bara ler. Och vinner.

Dra mig baklänges va sämst.

Sverige mot San Marino maler på just nu.
Det är så dåligt.

Känns som Sverige skulle spela mot Japan i ishockey.

No koncentration. No vilja. No killerinstinct.

Skäms. Byt ut. Ta in killar som vill.

Dra på trissor. Sverige gör 1-0.

Gäsp va tråkig match.

Visare med åren.

Jag har ju 3 söner. Två av dem har passerat 14-årsåldern. Således en kvar. Och han är right there.

Fy bövelen vad jobbigt det är. Jag har dock blivit en jäkel att hantera det. Men det krävdes 2 att träna på.

Om vi tänker oss ett vanligt uttalande, typ " Asså nu morsan när Tobbe ska åka me oss till träningen ida, så behöver du inte låta så där glad, typ överdrivet glad och ställa en massa frågor till honom och prata me honom utan va ba tyst och kör. Fort, men det kan du väl inte."

Med Äldstasonen hade jag då ett låångt utlägg om att man ska vara trevlig,artig, få andra att känna sig välkomna, att alla har rätt att vara som man är, drog in lite Amnesty, diktaturstaters tänk. SÅ PRETTO jag var. Så fullständigt ointressant för en nybankad tonåring. Han stängde av innan min första meningen var avslutad. Och jäklars va osams vi jämt var. För jag skulle ju uppfostra 24-7.

Mellansonen drabbades också en del av mitt dravel. Även om jag hade taggat ner en hel del, så var det ändå tillräckligt för minst en dust om dagen.

Och man blir helt slut av detta ständiga tjafsande.

Yngstasonen, dvs tredje försökskaninen, han möts nu av en mor som ler och säger;

" Nä jag lovar att sköta mig och göra som du säger"

Han och jag tjafsar väldigt sällan.

Man borde få göra om. Och göra rätt.

Look-a-like:)

http://video.ak.fbcdn.net/cfs-ak-ash4/81409/220/136473224638_4405.mp4?oh=f896455cac0e911eca40614c6deea4eb&oe=4E677100&__gda__=1315401984_27854e7bb44bb924c66a4d4b1792ca7a

Jamen spana in Mellansonens polare. Hur ofta ser man 18-åringar som bjuder på sig själva, i nyktert tillstånd?

Håkan Hellström spelar på Grönan nu på fredag, så han bjuder oss på ett smakprov skriver han.

Dra å bada va ja skrattade.

Gemenskap!

Jag har aldrig gillat att träna på gym. Jag vill träna själv. I skogen och i källaren.

Mannen har nu tjatat hål i huvudet på mig att börja på S.A.T.S.

Argumentet jag till slut föll på var att man blir så himla peppad att se andra träna. Man tar ut sig till sista svettdroppen.

Så nu är jag här. Och jävlars va folk det är.