Gud hjälpe

Jaha. Då var det dags igen. Ni vet det här med Mellansonen och hans intellekt. Som fattas honom.

Å andra sidan har han en social kompetens utöver det vanliga. Får ständigt goda vitsord av människor. Jag misstänker dock snarare ett drag av psykopatisk karaktär, för hur faan lyckas han snurra upp folk hit och dit??

Han söker just nu jobb i Umeå. Idag pratade han med en dam på arbetsförmedlingen där, och den kärringen gick naturligtvis bananas på sonen. Hon föreslog vad hon tyckte sonen skulle försörja sig på i höst, passade honom perfekt:

LÄRARVIKARIE. På gymnasienivå.

Och för att ni ska förstå hur chockskadad jag är, tror jag det räcker med denna dialog:

-Tjena morsan, hörru kan man få skolk om man jobbar som lärarvikarie?
- ??? (som oftast)
- Asså nu får du faanimig lära mig dricka kaffe, för det är väl det enda man gör på lärarrummet.

Gud hjälpe.

Knutna nävar och stolthet.

I Soumi går alla runt med t-shirts som det står "Fin - Swe 6-1"

De är stolta krigare, och de manliga åskådarna får ejakulation vid vinst över oss.

De släpper ut ett frimärke 2 veckor efter det magiska målet. Som säljs slut på några timmar.

Vart tog Sveriges jävlaranamma vägen? Varför vill ingen offra sig?

Och varför behöver vi 12 månader innan vi kan släppa ett frimärke på Foppafinten?

Jo vi ska ju vara så seriösa och gravera skiten. Istället för ett autentiskt foto som är levande.

Finland är på väg att gå om oss. 7 dar i veckan.

Lokalsinne

Jag önskar jag kunde säga att jag har dåligt lokalsinne.

Men det har jag inte. Jag har nämligen inget lokalsinne överhuvudtaget. Noll koll. Och det är skitjobbigt och stressande, inte bara för mig. Alla i min närhet drabbas.

Alla 3 sönerna har växt upp med att sitta i bilen och hålla båda tummarna att hamna i rätt ishall vid bortamatcher.

I helgen var jag på Stockmans i Helsingfors.
Alla stora varuhus har flera ingångar, mycket besvärligt för sånna som mig.
Jag är noga med att konstatera att jag går in vid HERRavdelningen, och måste gå ut vid densamma, annars är jag lost från den enda gatan så jag hittar tillbaka till hotellet.

Men efter 1 timme på Stockmans 7 våningar, så är herravdelningen nedlagd. Puts väck. Så jävla taskigt att lägga ner den precis när jag är där.

Får således gå ut vid väskavdelningen. Och det är ICKE min hotellgata jag är på. Går lite fram och tillbaka, men min gata är också nedlagd. Finnjävlar.

Så det slutar som 1000 gånger förut i mitt liv. Får ta en taxi 200 skitmetrar till hotellet. Inget man rusar till Mannen och erkänner. Händer alltför ofta för att han ska se det komiska i det.

På flygplatsen, på väg till gaten, slinker vi in på typ Pressbyrån modell mindre. Mannen handlar snabbt och väntar utanför medan jag velar mellan Marabouchoklad eller salta fiskar. Det blir firrar, betalar och går ut.

Känner ICKE igen mig, gaten låg ju förfaan precis utanför. Nedlagd.

Får ringa Mannen. Som stönar. Han har haft ögonen på mig hela tiden. Jag har gått ut vid den andra ingången. Skitbutik. Så liten och måste ha två ingångar.

Så sammanfattar Mannen:
- Det enda stället du med säkerhet inte går vilse på är när du går på toaletten. För där finns ju bara en dörr ut oftast.

Vädret jävlas

Var i Helsingfors this weekend.

Köpte mig min Morsdagpresent.

Tror ni det kommit en endaste regndroppe sen dess?

Jag kommer hinna växa ur dom innan det blir regn.

Va äre för skit?

Jo gräsmattan här hemma är frodigt grön nu.

Men sen vi flyttade hit för 6 år sedan, är det en 10 cm i diameter rund plätt som bara vägrar.

I år bara måste jag våga kolla vad som döljer sig under den.

Eller det kanske man ska ge faan i.

Ondskan personifierad.

Det finns många människor som inte riktigt har fått alla gener så därina perfekt som i TVreklamen.

Men de allra flesta lyckas kompensera det med en personlighet som man blir alldeles varm av.

Muammar Kadaffi not.

Jag ryser - på riktigt - när jag ser och hör hans ondska.

Det KAN finnas en look-a-like i Småland. Rektor på Mellansonens gymnasium.

Han tar studenten den 15 juni, och nu har vi fått tagit del av 3 A4sidor med så mycket regler vad de inte får göra, så jag har glömt allihop faktiskt. Ett axplock:

- vid ev. s.k studentflak skall alla passagerare sitta ner. Om inte blir man omedelbart tillsagd av polis att gå av.

- inga visselpipor, "hockeytutor" ( äre bara på hockey man använder huligantutor??) eller andra högljudda föremål får användas, många störs av detta.

- strängt förbjudet med alkoholhaltiga drycker på flaken.

- dagen efter kl 09.00 är det avslutning i kyrkan. Kom i god tid.

Jamen jisuus. Vem är född -92 och orkar upp dagen efter sin student, för att sätta sig i en kyrka?

Som sagt, det finns en Kadaffi i varje land. I Sverige bor han i Småland.

När man är effektiv!

Jag var till banken idag och fick ordning på företagets transaktioner.

Småsprang till bilen för att inte missa nästa bokning.

Men då stod Twillfit-an som en bromskloss framför mina ögon, och jag slank in där. Senaste bikinin införskaffades på nån outlet förra våren, och jag behöver verkligen en ny.

Dom är proffsiga där. Granskar en från topp till tå, främst brösten och rumpan. Inte kritiskt, bara konstaterande; jaha så här är du skapt. De drar måttbandet över det som behövs, och vips står jag i provhytten med bikinis.

Jag är jävligt stressad, slänger på mig bikiniöverdelen och drar snabbt slutsatsen att skor o jeans får va på när jag provar bikinitrosan.

Så hör man ett engagerat "hur går det, behöver du hjälp eller annan storlek?"

Jag lättar på provrumsdörren, och hon konstaterar att jag är den första att prova bikinitrosor med jeansen på.

Men bra blev det, och jag hann till nästa möte i tid.
Och Twillfit-an får snart besök igen. Proffs!

Sjuka drömmar.

Jag har länge funderat på att pryda kroppen med en liten tatuering, men har inte riktigt klart för mig hur den ska se ut.

Men så i natt blev det av. Och som det blev.

Jag gick till grannfrun Malin, som tydligen var tatuerare till yrket. Jag gav henne fria händer, men helst något som hyllade mina tre söner.

So far so good. Men där nånstans upphör det roliga och övergår i värsta maris.

Jag tittar på hennes verk först när jag kommer hem, för hon hade ingen spegel i tattoverkstan.

Hon har tatuerat mig på två ställen. På min mage (??) har hon skrivit "Jag älskar pizza". Och på ryggen har hon skrivit ett av barnens för- OCH efternamn, med den inledande frasen "Jag gillar".

Jag blev förståss litt bestört. Och tyckte det var konstigt att hon som tatuerare inte hade en endaste tatoo själv. Men jag var ju tvungen att gå tillbaka, för hon hann ju inte rista in de två andra sönernas namn.

Men då gjorde hon en tredje, en tramp stamp, ni vet nere vid svanken.

Och den blev jag så nöjd med, att de andra skittatueringarna faktiskt inte gjorde nåt.

Den såg ut som på bilden ovan.

Tror ni det var skönt att vakna?

Bio gör mig kärleksfull.

Vakna imorse med regn.
Gick med Mannen runt Täbys största vattenpöl.
Vi bestämde oss snabbt för att gå på bio kl 12, Fast And Furious 5.
Bängbra, exakt vad jag behövde.
Den där Dom (han till vänster så självklart) går jag igång på så knäna spelar marackas.
Det blir en låång natt för Mannen. För han noterade Doms syster Maria glädjande nog.
21 år tillsammans sätter sina spår. Åh va ja gillar vårt sätt att kommunicera. Utan svartsjuka eller missunsamhet.
Älskar dig.

Bet time!

Jo vi bettar här hemma nu. Alla satsar en hunka. Alla tror på Sverige förståss.

Det blir Fasth mot rubb.

Sverige vinner med 4-2 hör jag mig säga.

Lättförtjänta kulor.

Supersjukt

Mannen köper med Aftonbladet när han stödhandlar kylen idag.

På en helsida läser jag denna annons.

Jag sammanfattar åt er:

Ni föräldrar som har feta tonåringar och skäms över det, och inte klandrar er själva för att ni inte orkat engagera er i detta och fattat varför de tröstäter istället för att de har nåt vettigt att göra och betyder något och är ert käraste i världen, låt oss ta hand om ert problem i 4 veckor.

Och gissa va kalaset kostar?

För 4 veckors gympa på en herrgård får målsmän betala 38 500:-.

En billig fristad från sina barn där pengar finns men zero hjärta regerar.

Och de hem där man kämpar med räkningar, jobb, vilja barnen väl, men faktiskt inte räcker till - 38 500:-?? En tredjedel av årslönen, jo tjeena.

Rea på riktigt.

Titt som tätt dyker det ner inbjudningar till utförsäljning av märkeskläder i brevlådan eller mailen.

Jag har efter många års träning snudd på blivit proffs på denna marknad.

När de riktigt heta designföretagen kallar, ger man faan i att gå. Där trängs tusentals kärringar för att köpa en tröja som är nedsatt 20%. Flådiga lokaler med designade ursnygga påsar att bära hem lureriet i. Och de tar kreditkort förståss.

Nej en äkta utförsäljning ser ut som på bilden typ. På kartongerna står 100:-/st. Det dyraste kostar 600:-. Man får riva fram själv, helt ouppackat. Man tager en strl M och en strl L. För det är helt jävla omöjligt att hitta tillbaka till just den kartongen om man behöver byta. Allt läggs i de blå Ikeatrunkar, som lagt fram till oss.

Och sen provar alla vi kärringar tillsammans bakom ett skynke. Om ni visste va många det går att knöa in samtidigt. Och vi är inte dugg blyga för våra kroppar. Korta, tjocka, långa, smala.

Vi fnissar och slänger snälla kommentarer,
- Skiiitsnygg, var låg den?
- I kartongen längst in till höger tror jag...
- Åå om inte du ska ha den, kan jag få prova den?

När den klaustrofobiska provningen är klar går man till kassan och betalar cash, får kläderna i en tunn soppåse att ta med hem och återvinna.

Igår fick jag sju plagg. Skitasnygga sa Mannen när jag modellade. Allt för 1000lappen jämnt.

En sponsor som kammar noll

Jamen har man hört det förut, "kultur och idrott hör ihop, kamrater"

Och får man återigen bekräftat att så är det nix.

Nu har Ljungbergsmuséet i Ljungby stenhårt gått in och sponsrat byns hockeylag, TrojaLjungby.

Kultur och idrott i samarbete i det avbefolkade Småland.

Så då kanske hockeylaget kunde lägga en liten, liten stream på hemsidan om vem som sponsrar dem?

Ujujuj. Vissa borde inse sitt "bäst-före-datum" och avgå. Pronto.

Vi är 2 som fostrar avkomman. En är favorit.

Yngstasonen och jag har ett ganska avspänt förhållande. Han berättar mycket vad som händer i skolan. Hur han fuskar vid prov till exempel.

Jag är moralkärring och vill få honom att förstå vikten av att vilja lära sig saker, att göra sitt bästa. Att betyg spelar roll.

Och så har vi Mannen i familjen. Han som aldrig stuckit under stol med att skolan var ett jävla måste. För idrotten var ju så mycket roligare. Att vinna. "Är man en vinnare kan du bli vad du vill, är du bra i plugget blir du en stackars ingenjör" Så går snacket här hemma.

Så vid middagen idag berättar Mannen öppenhjärtligt för 14-åringen hur han fuskade sig igenom gymnasiet. Han utelämnar inte en enda detalj. Hur han gick från en svag 2a till stark 4a på en termin i matematik. Att det kostade en jävla massa OLWchipspåsar (Mannens pappa var säljare där) men det var det värt.

Vi är två om hans uppfostran.

Gissa vem som är favvo här hemma.

Av samma kött och blod?

I två månaders tid har jag hört hur Mellansonens polare planerar sin sommarsemester.

De ska naturlich till nån ö i Medelhavet, skitsamma vilken. För man kan partaja dygnet runt på allahopa.

Så jag har bara väntat på Mellansonens begäran om ett ekonomiskt bidrag för att hänga med.

Och jag hade redan bestämt mig att säga ja. Först bestämde jag nej förståss. Herregud, vilken vettig morsa riskerar samma öde som Kos-Svensson, och jag vet ungefär vad Mannen pysslade med i 19årsåldern, och definitivt vad jag själv gjorde.

Man var odödlig. Konsekvenstänk fanns inte, alla snygga killar skulle håvas in, man orkade med en fylla runt lunch och en på natten. Sov nada. Men satan i gatan vad kul jag hade!

Så igår ringde Mellansonen.

- Hörru morsan jag orkar faan inte åka och supa en vecka, tar typ 3 veckor att återhämta sig, så jag tänkte dra med en polare till Åre och cykla och gymma. Hyra en lägenhet kostar nada på sommaren där, skulle man kunna få ett litet ekonomiskt bidrag?

Att kollapsa hela tiden

Nu är det som så att kokain är very naturlich och vanligt i Olas bransch.

Glöm o dröm att svensk polis planterar knark i människor.

Han har varit under span rätt länge antagligen.

Jag tycker inte synd om Ola. För det står 100-tals i kö att ta över.

Inte konstigt att världen är i krig.

Fördelen att vara 40jätte+, är att man selekterar andra vuxna.

Man bara bestämmer sig att fullständigt avstå från människor man inte mår bra av. Sånna där som slukar så mycket energi så man får slänga sig i soffan 10 minuter och powernappa varje gång man springer på dom.

Den biten klarar jag bra nu. Bort med den och den. Nada problema.

Men det finns en pappa i yngstasonens hockeylag som gör mig till en neanderthalare.

Jag ser honom ca 6 dagar i veckan. Döpt honom till Skitman. Peppar mig själv att vara vuxen och utbildad att klara av den här fullständigt hjärndöda människan, jag ska bara le, säga hejhej och gå vidare.

Hell I do. Jag ser rött. Ger dödens blickar. Jag har stoneface, varenda rynka slätas ut. Vänder demonstrativt bort mitt huvud, med en kräkreflexgrimas som sista syn till Skitman.

Jag måste, måste skärpa mig. Larvigt och omoget av mig. För han kommer ändå aldrig fatta va osympatisk han är. För han är född hjärtlös.

Hela världen är orättvis

En del männskor - ja de flesta honor faktiskt - gläds för varje gram den digitala vågen visar mindre än sist.

Men om man är hane och 19 år, käkar mutcho hela tin och tränar lika mutcho, då gläds man åt sin viktuppgång.

Sjuk värld.

Tuffa tider

Jag hör och läser att Sverige går bra nu. Räntorna höjs. Vi har börjat konsumera igen. Hjulen snurrar på bra.

Fast inte bland mina företagsvänner i detaljhandeln, varför är deras resultat borträknade? De biter på nagelbanden. Ställer in betalningar mot leverantörer.

H&M går sämst, möbelhandeln likaså. Vissa företag kan ommöblera i sina räkenskaper för de är världsastora. Mindre företag lider skit.

Men bilhandeln. Ujujuj va di säljer bilar nu. Sjukt bra.

Kan det bero på att om nån världsmedborgare snor min bil, så får produktionsbandet knöa in ännu en bil som i statistiken räknas som nyförsäljning?

Sinnessjukt vad man kan trolla med statistik. Och få oss att tro på den.

18 år igen!

Jomen hur kul är det inte att köra manuell växellåda.

Very long ago men idag var det dags ett tag.

Jag kan inte prata i luren, smsa, maila, måla läppar, rensa plånboken på kvitton, käka mosbricka eller fila naglar.

Nä för jag rallykör. Växlar som värsta kingen, gasar o bromsar, kör sicksack bland filerna. Och är totalfokuserad på körningen. Pekar finger åt medtrafikanter som finkör. Solbrillor.

Helvete va kul det är.

Jo jag erkänner..

...att min Yngstason har en tränare som träffat en jäkla massa stjärnor i NHL- genren, vilket innebär att han vet vad som krävs för att nå dit. Och jag gillar det.

Där står han med Washington Capitals headcoach, Bruce Boudreau. Årets coach i NHL 2007-08. Nu i slutspel mot Tampa Bay.

Och Ovechkin är livsfarlig att spela sällskapsspel med. Han dödar om han inte vinner.

Och att Yngstasonen varit i Washington Cs träningsanläggning. Sett allt och dreglat hela vägen hem till  sin hockeyvardag.

Sånt inspirerar. Och gör att han vill ännu mer.

Fler borde få chansen.

Skic

EN TRÄNARES VARDAG

Mitt liv som tränare i Stockholms Hockeyn och Täby HC.kat från min iPhone

En sällsynt dag

Idag åkte Mellansonen med SJ hem till Småland.

Efter det kraschade vi andra i soffan med dvdfilmer och massor med junkfood.

Händer alltför sällan. Vi borde göra det mer ofta än 2 gånger om året.