Svag självkänsla.

Det finns en före detta fotbollslirare från min ungdoms röjarstad Örebro.

En sån där som alla vi tjejer flockades runt, fast inte jag. Han är bara en tvärhand hög nämligen. Och var så självupptagen att han pratade med sig själv framför spegeln. No sympatisk.

Han spelade på högsta nivå här i Sverige, åkte sen till Kina och fortsatte sparka boll. Ingen Zlatan direkt.

Vi är "vänner" på Facebook, och ser nu att han och sambon ska sälja huset. Han beklagar sig så där larvigt, " åh tänk om vi ångrar oss, vi trivs ju så bra"

Tror inte han behöver oroa sig.

Rycker han inte ner jättetavlan på sin lagtröja som hänger i vardagsrummet, blir det aldrig sålt.

Hujedamig, jag är så glad att min man nöjer sig med MINNEN från sin elitkarriär. Han vet inte ens var i huset kartongen med alla tidningsurklipp och prispokaler står.

Träningsvärk.

Lyssnade på en vettig människa häromdagen, som sa att träning kan utföras på två sätt.

Antingen vill man bara underhålla den kropp man har, och då är det SKÖNT att träna. Man blir svettig och andfådd, gör 3x10 rep på lagoma vikter, cyklar 5 km på 30 min.

Vill man däremot faktiskt bli starkare, smidigare och mer uthållig - ja då ska det göra ONT att träna, sa hon.

Så idag gjorde jag ontträning. Cyklade i rasande tempo, la på extra vikter på varenda maskin, gav mig inte förrän jag hade blodsmak i munnen och stapplade in i omklädningsrummet med en stjärnhimmel framför ögonen.

Åkte hem och hällde upp en kopp kaffe. Greppade muggen, men armmuskeln var kvar på SATS, så koppen for ur näven o kaffet hamnade på bröstet.

Och det, mina damer o herrar gjorde fruktansvärt ont.

Så nu hajar jag skillnaden på träning och träning.

Julkram

Så här kramas bröder.
De ingår i en flock och tränar.
Lejonbröder, ni fattar.